Idag är det sex månader sen jag slutade röka... Men det känns bitterljuvt! Jag är så fruktansvärt röksugen det luktar så sjukt gott och jag går till alla som röker bara för att lukta :/
Låter dumt men så är det!!
Jag saknar att hålla den mellan pek och-långfinger jag saknar den på mina läppar o jag saknar känslan att suga in o känna hur röken går hela vägen ner i lungorna och tillbaka igen för att blåsas ut......
Smaken på läpparna efteråt....
Sjukt jobbigt, men d betyder ju definitivt inte att jag tänker röka med tanke på hur sjuk jag blir, men suget finns!!!
Men sex månader känns jävligt bra och jag är sjukt stolt över mig själv!!!!


Jag måste skriva av mig nu om något helt annat och bloggen är det som känns bäst just nu!!!
I lördags förlorade en vän till mig kampen mot cancer, det är så jävla orättvist!! Hon var alldeles för ung och alldeles för vacker person för att få avlida på detta viset!!!!
Jag saknar henne oerhört mycket!!!! Hennes skratt, hennes leende, hennes personlighet och allt annat hos henne...
Jag kan inte sluta gråta :/
Jag gråter så fort jag är ensam eller när det är för tyst!!!
Jag hatar ligga ensam i min säng men jag vill absolut inte ha någon där, jag vill kramas-hela tiden- men jag vill inte ha någon nära och jag vill inte att någon ser eller hör mina tårar!!
Hur gör man? Hur går jag vidare?
Jag försöker ära hennes liv genom ett leende, men d e skit svårt!!!
När jag bara vill bryta ihopa och aldrig resa mig igen, hur gör man?
Jag gråter mig till sömns, vaknar ibland på natten och tror att det bara är en dröm men när jag tänker på det så är det ju verklighet så då börjar jag gråta igen :/
Vaknar med tårar i ögonen och dom måste släppas ut innan jag kommer till jobb där jag ska vara professionell och glad och possitiv... Så där som jag alltid borde vara... Eller???

Vad gör man när man behöver en kram men inte vill vara nära någon???
Vad gör man när man vill gråta men måste le???
Och den viktigaste av allt...
Varför e livet så jävla orättvist???

Jag vet att det är läääänge sen jag skrev men jag tänkte ge en fin uppdatering nu :)
Jag har börjat på nytt jobb, ett jobb som jag från början inte ville ha då mitt drömjobb är att jobba med bara barn med särskillda behov inte på vanlig förskola!!!
Det tog sin lilla tid men jag trivs ganska bra nu men jag söker mig fortfarande där ifrån! Men kollegor och barnen är helt fantastiska :)
Problemet är att när jag kom till detta jobbet så höll jag inte någon diet öht!!! Jag tryckte i mig allt jag kunde tänka mig och det kändes inte alls bra!!!!
Sen tog jag mig i kragen och började gå hem från jobb varje dag (4,8 km) och kände att det var ganska skönt började även tänka på vad jag stoppar in i foderluckan :)
Jag tom joggade hem denna bit ett par gånger men sist detta skulle göras gick d inte jätte bra :/
Jag trampade fel med min vänsterfot och har legat med foten i högläge sen i torsdags :/ jag som ville sätta igång och träna ordentligt till Iforms-loppet :'(
Det känns just nu inte som att det kommer att springas av mig i år men det sista som försvinner är ju hoppet :)
Men denna skada har gjort att jag Inte riktigt orkat göra nånting!!! Jag ligger bara på en kompis soffa, tycker synd om mig själv och äter allt s**t jag kan komma åt :/
Inte särskillt bra men vad gör det när jag ändå inte kan träna eller nånting!!! Kan knappt gå ner till affären!!

Nu ska jag försöka ändra inställning och tänka på att foten ska bli bättre och att jag ska äta ordentligt igen!!! Men det är verkligen inte lätt!!!!!!!


Får se hur det bli de rmaste dagarna..........